img 457898169fbef Relationer och förhållanden (Del 4)

Relationer och förhållanden (Del 4)

Det här är del 4 I vår artikelserie om förhållanden och relationer. Del 1 tog upp vad som skiljer killar som tjejer vill träffa flera gånger från killar som de undviker att träffa även om de haft sex med dem. Del 2 handlade om hur man sätter upp en bra ”ram” för ett förhållande. Förra veckans del, del 3, handlade om att träffa flera tjejer samtidigt och hur man får det att fungera på ett bra sätt.

Den här fjärde och avslutande delen kommer att handla om ”rätt” och ”fel” anledningar att ingå i relationer och varför så många relationer idag inte fungerar på ett bra sätt, och hur vi bör tänka för att rätta till det.

Jag sätter ”rätt” och ”fel” inom citationstecken av en anledning, jag vill vara väldigt tydlig med att jag lika lite som någon annan har rätten att avgöra om en relation är just rätt eller fel. För att förtydliga det hela så är ”rätt” eller ”fel” en fråga som varje enskild individ måste besvara för sig själv, den här artikeln syftar mer till att väcka tankarna hos dig som läsare och förhoppningsvis vara ett hjälpmedel för att kunna analysera dina egna relationer, både gamla och aktuella.

Låt oss börja med lite fakta. Utan att kunna statistiken utantill så vågar jag påstå att skilsmäsfrekvensen idag är högre än någonsin och det har i princip blivit en norm att människor inte stannar i en och samma relation livet ut. Missförstå mig rätt, jag säger inte att det är en dålig sak. Jag tycker att det är alldeles utmärkt att människor inte stannar hela sina liv i relationer som de känner är på väg åt fel håll, och den ökade skilsmässofrekvensen kan på många sätt ses som att samhället skridit framåt i just det avseendet. Men det är samtidigt ett tecken på att väldigt många människor idag ingår i relationer av ”fel” anledningar och har skeva förväntningar på att relationen ska utvecklas på ett sätt som helt enkelt inte är realistiskt. När det sedan inte blir som de tänkt sig så blir de ledsna, besvikna och frustrerade vilket är förståeligt. Det börjar knaka i fogarna ordentligt när de sedan börjar projicera denna frustration på sin partner istället för att inse att de främst har sig själv att skylla. Det är i det här läget som vi kan vara glada att folk skiljer sig, för för femtio år sedan hade de med stor sannolikhet stannat tillsammans i denna minst sagt destruktiva relation hela livet.

Jag tror att en mycket stor bidragande faktor till just det här är att många människor väljer att påbörja relationer av helt fel anledningar. Om en tjej och en kille börjar träffas, har trevligt tillsammans, njuter av varandra och har bra sex så börjar det efter ett tag byggas någon sorts tryck utifrån att de ”måste ju vara tillsammans”. Det kanske inte alls är vad båda vill, men det är ju trots allt ”så det ska vara” och vips så befinner sig en eller båda parterna i en relation som de inte alls har ingått för att de verkligen ville det på egen hand, utan för att det förväntades av dem. Jag vet inte hur många killar jag träffat som påbörjat relationer av anledningar som, ”jo, men ja…alltså, jag gillade ju henne och så, och sen hade vi sex också, och det vill jag ju fortsätta ha, så då måste man ju vara tillsammans.”.

Låter det som ett ”fritt” ingått avtal mellan två individer som följer sin fria vilja, eller låter det som att någon har sålt smöret och tappat pengarna?

En annan klassiker är alla de människor som kastar sig in i den ena relationen efter den andra, ofta helt utan eller med mycket korta mellanperioder som singlar, bara för att de inte vill vara ensamma. Det är kort sagt helt jävla dömt att misslyckas. Om du är så osäker som person att du inte klarar av att vara ensam med dig själv så kommer ingen relation i världen att lösa det – tvärtom! Det som kommer att hända är förmodligen att du gång efter annan kommer att såra inte bara dig själv utan också andra genom ditt beteende. Att kasta sig in i relationer på det sättet är ett jävla ryggradslöst beteende där hela grunden är att du försöker avlasta dina problem på någon annan. Var en man och ta itu med dina egna problem istället! Sen kan du börja göra valen att gå in i eller avstå från en relation med öppna ögon och med sunda förväntningar.

I grund och botten kokar det hela ned till att du alltid är ensam ansvarig för din egen livssituation, du är dessutom den enda som kan förändra den om du inte är tillfredställd med hur ditt liv ser ut. Ingen kan göra det åt dig!

Jag anser till och med att argument som ”vi håller ihop för barnens skull” är skitsnack. Jag tror det är långt mycket bättre att folk skiljer sig innan relationen har blivit så infekterad att man hatar varandra och istället kan fortsätta umgås på ett bra sätt som föräldrar utan att leva tillsammans.Det beteendet visar dessutom för barnen att livet inte alltid är lätt men att man måste följa det man tror är rätt och hela tiden försöka se till att man njuter av sin tillvaro. Jag skulle mycket hellre lära mina framtida barn den läxan än att de håller ihop för att spela ”den lyckliga familjen” där allt är fint på ytan men där ingen egentligen mår bra. Det är inte bra för barnen på något sätt, vad är det de får lära sig om man gör på det sättet? Att man ska ljuga för andra och sig själv för att ingen ska tro att man inte är lycklig, medan man gråter på insidan för att man VET att det finns ett bättre liv där ute och att man egentligen skulle vilja leta rätt på det? Jag tror dessutom att barn märker enormt mycket mer än vad många ibland vill tro, hur bra du än spelar så kommer de inte att gå på det, de vet att det är något som inte stämmer.

Nog om barn, poängen är att det inte finns några argument som rättfärdigar att stanna kvar i en destruktiv relation, även om man försöker med martyrargumenten att man gör det för någon annans skull så menar jag att det enda man gör är att skada dem också i slutändan.

Vad är då ”rätt” anledning att ingå i en relation, menar du?

Jag menar att det bara finns en enda bra anledning, för att man VILL.

Det handlar i grund och botten om att vara sann mot sig själv. Att ta sig tiden att verkligen känna efter vad det är man själv vill när man gör sina val och att inte låta andras förväntningar styra. Det är nämligen en universell sanning att du inte kan få andra människor att må riktigt bra om du inte själv gör det, även om dina avsikter är goda. Så se till att sätta din egen vilja i främsta rummet, i alla situationer, men framförallt när det gäller relationer. Be inte om ursäkt för det du vill ha, utan fokusera din vilja på det och se till att bygga ditt liv och dina relationer som du vill ha dem!

Det är inte svårare än så, vilket inte betyder att det är enkelt…men det är garanterat en av de viktigaste delarna för att ha ett liv som man trivs med, så det är mödan värt att få ordning på det och det borde vara en prioriterad del av människors liv i mycket större utsträckning än vad det är idag.

Om du har några frågor eller funderingar, skicka ett mail till sanji@c-r.se eller diskutera de med oss på forumet, www.c-r.se/forum

-Victor (Sanji)