headache Pinsamma Tystnader

Vi har alla vart med om detta.

Du står där och ingenting kommer ur din mun, allt du säger låter konstigt eller verkar forcerad.  Tystnaden växer och du börjar tom fundera varför du överhuvudtaget satt dig den situationen. De flesta i den stunden börjar ”planera flykt”. dvs de börjar fundera på någon slags ursäkt för snabbt komma därifrån.  GÖR INTE DET! Du kommer ångra dig sekunden efter! Hur många gånger har det hänt att du velat säga mer till någon? Att ditt inre velat men din kropp har per automatik slängt ut sig en – Vi ses någon gång, j- Jag måste mingla vidare, – Jag har bråttom.

Ingen panik, ta det bara lugnt, andas och ”bli vän med tystnaden”. Det kan låta lite flummigt jag vet icon wink Pinsamma Tystnader

Men gör ett försök. Förr i tiden jobbade jag som föreläsare inom ledarskap. Jag föreläste inför större publik dagligen.  Det var långa manus att hålla i huvudet och till och från så hände det att jag kom av mig ordentligt icon wink Pinsamma Tystnader När detta händer vare sig du samtalar med någon eller håller en föreläsning ta det lugnt och framförallt få inte panik. Bästa sättet att smidigt komma vidare är att ställa en fråga följd av en LÅNG TYSTNAD!.  Ju längre du väntar med att fylla i desto mer kommer den andra personen prata och leda in dig på andra samtalsämnen.

Om inte de är öppet missnöjda med dig, KOPPLA AV!  för troligen så  är  din känsla uppdiktad. Obekvämligheten  är mer sannolikt att leva i ditt sinne, än vad den faktisk är verkligheten.

Det spelar inget roll  om samtalet inte leder någonstans? Du vet inte det – och det enda sättet du reda på är att hänga runt ett tag till, bjuda på ett leende – att visa tålamod är attraktiv, och visar förtroende. Ju längre du fortsätter, desto mer övertygade verkar du. Naturligtvis vill du inte driva det för långt och ser ut som en ”stalker” men de flesta kommer gå långt innan det ändå händer, så oroa dig inte.

Så nästa gång samtalet går lite lugn och du märker att du undrar vad du ska säga härnäst, få inte panik! Bara le, ta en stund att fundera på vad jag ska säga härnäst och snälla,spring inte iväg! Du vet aldrig var det kan leda om du stannar kvar.