tell me you love me 263749b1 300x199 Att gå ut och alltid få en toppenkväll

Tja killar & tjejer, det här blir min första bloggpost här på c-r.

Jag tänkte ta upp något som händer oss alla när vi går ut för att sätta städer och hjärtan i brand icon wink Att gå ut och alltid få en toppenkväll . Det handlar om hur man på bästa sätt omvandlar en dålig kväll till en grym kväll. Eller hur man överhuvudtaget går ut och gör sitt yttersta för att få en riktigt bra kväll som man kan vakna upp dagen efter med och vara grymt nöjd över.

När jag började med det här gick jag ut, egentligen utan mål för kvällen. Vissa kvällar var jag på topp, jag var social, jag kysstes, jag satt vid bord med bara killar och dem förblev mina bästa vänner för kvällen. Folk älskade mig. Vissa kvällar var jag nere, jag kunde gå fram till en tjej, för at sekunden senare sedan få allt att explodera i ansiktet. tom kanske 3 gånger i rad och då drog man sig tillbaks, drack bärs och kvällen var förstörd. När man sedan snackade med polarna dagen efter drog man någon taskig bortförklaring.

- Jag var inte på G
- Trött
- Det fanns inte några snygga brudar
- Jag kunde, men kände inte för det
- Stället sög

ETC ETC ETC.

Allt det här är oftast en load of crap, klart man kan ha dåliga kvällar, men ofta ljuger man om problemet istället för att faktist bryta ner det och se vad det är, skit.
Jag gjorde det här jättemycket när jag började med det här och även en del idag.
När det dock går bra en kväll och man bryter ner det kommer man oftast till förklaringen, ”State”, ”Glow” etc. Man hade ”state”. Man hade momentum.

Vi brukar säga att i början av kvällen, när man börjar göra sig redo för att gå ut att man är på frekvens 91,1 P1 typ. När man är på toppen är man på Studio-107,5 och det är där man alltid vill va.
Men det kan vara svårt, man slutar jobbet/skolan sent. Sen hem, äta, göra sig i ordning och sen är man påväg till nattklubben kl. 22-23 och plötsligt ska man vara i sitt ”bästa jag” direkt när man kliver innanför dörrarna. Självklart är det riktigt svårt att bara glida in på stället och börja prata med tjejer till höger & vänster. MEN ofta kan det faktiskt räcka med med att man går fram till första tjejen man ser på stället och säger

Tja! Jag är Linus. Den där klänningen ser så grymt snygg ut på dig. High five!
*Klasch!*

Man ser hur hon skiner upp, men innan hon svarar har man vänt sig om och är påväg därifrån med det bredaste leendet. Det här är nog det viktigaste, att inte stå där och vänta på ett svar. Man blir glad av att bara ge, att vara en värdegivare.
Ibland krävs det dock mer. Men det där kan som sagt vara allt som behövs, att i nyktert tillstånd pusha sina gränser, ta sig tidigt ur sin bekvämlighetszon och hamna i momentum, där man börjar tänka ”utanför huvudet”.

Bryt ner för er själva vad det va ni gjorde när ni gick ut och satte staden i brand tillskillnad från när ni lämnade den tidigt för att ”kvällen sög”.
Ett tips jag har är att gå ut ganska tidigt, ta en öl på något härligt förhak och istället för att sitta och dricka med polarna, sitt och snacka med nya människor. Ta reda på vad dem ska göra ikväll men försök alltid att inleda med att ge värde, precis som ni gör när ni ska prata med tjejer. Ge dem storyn om vad ni är ute och ”firar” ikväll, innan ni hejvilt går fram och tar värde ifrån dem.

Saker jag går igång på är att underhålla mig själv och inte ta allt på allvar. Jag minns fortfarande en gång när jag klev in på en söderbar runt 8. Gick fram till två killar som såg rätt osäkra ut. Jag började skåla, snacka skit och ha kul. Plötsligt släpper jag bomben, ”Jag kan inte ragga”.
Och sen pekar jag i smyg mot den söta brunetten i hörnet, jag berättar att jag vill gå fram till henne och prata, men vet inte riktigt hur.

Jag har då blivit ganska tight med killarna och dem börjar överösa mig med repliker och om hur ”man ska ge komplimanger”. Det var svårt att hålla sig för skratt och se på killarna hur dem menade blodigt allvar. Efter att jag valt en av deras ”lines”,
”Hej, jag tror din pappa var tjuv. Jag tror han stulit de stjärnor han satt i dina ögon.”
dricker jag upp ölen, lämnar grabbarna vid bordet och går fram med självsäkerhet, rak rygg och det breadaste leendet jag kan förmå för att sedan klämma ur mig repliken.

Vad jag minns gick det t om ganska bra, men det hade inget att göra med den ”magiska repliken”, det var på sättet jag levererade den och vad jag egentligen ”sa” bakom orden.
Och det viktiga här var att jag underhöll mig själv och hade faktiskt riktigt kul åt scenariot.

Och det här är enligt mig en av grundstenarna till att få en riktigt bra kväll och bli duktig på det här.
Att bygga momentum, ”en bra följd”. Alltså att ta sig ur sin komfortzone tidigt, helst innan man druckit den mängd alkohol som annars kan krävas för att just VÅGA.

Öppna tjejerna på tunnelbanan redan när du är påväg in till klubben eller grabbgänget som har en egen förfest på tåget. Gör vad du kan för att tidigt bryta dig ur din komfortzone!
Sen finns dem där kvällarna där man byggt momentum, man går ut, allt flyter.
Men sen öppnar man drömtjejen, hon är där med en vän, man kalibrerar lite fel och fryser ut hennes kompis varav hon snedtänder, säger en taskig kommentar om ens utseende, klädsel eller beteende och sen drar hon sin kompis därifrån och man kan inte låta bli att känna sig lite nedslagen. Sen öppnar man något annat och det blir skit.
Det bästa här är att bara blunda, andas, le och ta en liten paus. Öppna en kille och fråga hur man mår. Lite som att börja om och bygga upp sitt momentum igen.

Push through liksom! Ta det inte på allvar. Det är inte när vi går ut på krogen och gör det där 10 minuters ragget som vi lär oss utav. Utan det är när vi går ut och sparkar våra egna arslen genom de motgångar som vi stöter på!

/Linus

} else {