Varför är vi våra egna största fiender?
Hur kommer det sig att det mänskliga sinnet är sin egen största fiende? För visst är det så att den som är bäst på att hålla dig tillbaka egentligen är du själv? I minst nio fall av tio så är det man själv som hittar på ursäkten för att ”en festcigg inte skadar” när man hållt upp med rökningen i ett halvår, att det inte gör någonting om man struntar i att gå till gymmet idag, att en kvart till i sängen inte kommer att spela så stor roll eller att det är lika bra att låta bli att gå fram till den där tjejen som man egentligen vill prata med.
Trots att man själv vet vad som är bäst för en själv i det långa loppet så är de flesta människors hjärnor eller egon experter på att lura dem och få dem att göra ”fel” val eller i alla fall val som inte kommer att ge dem vad de vill ha i slutändan. Det är också vår egen hjärna som är källan till stress, ångest och annan ”olycklighet” vilket jag vågar påstå är långt mycket farligare än aspartam, nikotin och fet mat tillsammans… (eller könssjukdomar för den delen)
Utan att göra det här till en allt för djup post om känslomässig filosofi, meningen med livet och hur man blir lycklig så skulle jag vilja påstå att alla mänskliga sinnesstämningar är möjliga i varje given situation, och att du (såvida du är en frisk person utan kemiska obalanser i hjärnar eller liknande) faktiskt kan välja hur du ska må för det mesta. Att må kass är ett val lika mycket som att må bra och vara glad är det.
Varför skulle människor då välja att må dåligt, och varför skulle jag själv anstränga mig så hårt för att se till att jag inte ska få det bättre?
Jag tror att svaret är att varje persons ego (ego i den negativa bemärkelsen) hatar förändring mer än allt annat! (även förändring till det positiva) Varje gång du på något sätt förändrar bilden av dig själv på ett betydande vis så kommer nämligen din nuvarande egobild att försvinna och ersättas av en ny och ditt ego är minst lika rädd för döden som du är! Så när en person som till exempel har en bild av sig själv som rökare beslutar sig för att sluta röka så är det inte i första hand suget efter nikotin som kommer att vara hans eller hennes motståndare. Den främsta motståndaren kommer att vara den delen av personen som definierar sig själv som rökare, för den delen kämpar för sin överlevnad lika febrilt som ett trängt djur kämpar för sitt liv. Det är också det här jag tror är orsaken till att många människor faktiskt är mer rädda för att lyckas än de är för att misslyckas, om man definierar sig själv som en person som misslyckas så kommer egot att kämpa med näbbar och klor för att se till att den definitionen överlever!
Anledningen till att jag tror att det här är viktigt att känna till är att kunskap är makt. Om man på förhand vet att ens hjärna kommer att försöka kämpa emot en så blir det så enormt mycket lättare att vinna den matchen, vad det än är man försöker förändra hos sig själv. Om man däremot inte är förberedd så tror jag att det egna egot i många fall är en fiende som blir en övermäktig…
Att förändras är i någon mån att besegra sig själv.
Kram,
Victor (Sanji)
Är han verkligen din drömprins?
Vänner idag är det lördag och snart är det dags att ge sig ut på stan. Ikväll kommer vi att börja med en förkväll med C-R och jag ser fram emot att träffa alla.
All info om kvällens event finns att hitta HÄR
Jag har ont om tid i idag så det får bli ett kort inlägg.
På senaste tiden har jag hört både det ena och det andra avseende tjejer som finner sig i destruktiva relationer.Trots tydliga
varningstecken så vägrar de inse att det är fel och gå vidare med sitt liv. Så till alla tjejer därute. Om du instinktiv känner att någonting är fel så har du oftast rätt!
Är han verkligen din drömprins eller försöker du trycka in honom i mallen…. Trots att han inte passar dit.
Har du börjat hitta på ursäkter till hans beteende. Han är så pga. det är mycket på jobbet nu, han är så för att han sovit för lite osv. osv.
Det är små detaljer i hans beteende som du rationaliserar bort men som i långa loppet gör en värld av skillnad för att ni ska fungera långsiktigt. Varningsklockorna kan ringa redan tidig i förhållandet men ibland dyker dem upp även långt senare.
Kan det vara så att han beter sig på det viset för att han är den han är? ”ingen rök utan eld”
Har du funderat på att du kanske är kär i din egen bild av din drömprins, och killen du dejtar/ är tillsammans med kanske kan bli den mannen och du gör allt för få honom att passa in.
Men sanningen är att den du är kär i är inte samma person som du är tillsammans med isåfall, och du kommer aldrig att kunna förändra honom.
Så hur ska han vara egentligen, vad innebär det att vara tillsammans med en attraktiv man. Tjejer läs detta så kommer ni förstå vad jag menar.
ALFAKONCEPTET
Ha en skön lördag/ kram Gustavo
Hur lång tid tar det?
En av de vanligaste frågorna vi får av journalister och andra som får höra om vår verksamhet är:
”Får ni aldrig in några hopplösa fall? Som är bortom all räddning?”
Svaret är nej. Det finns inga hopplösa fall.
Men frågan är: hur lång tid tar det?
Den frågan är betydligt svårare. En väldigt klok person sa en gång i tiden ”There are no unreasonable goals, only unreasonable time frames”.
Vad betyder det? Att bara man sätter sig ett mål finns det egentligen ingenting som säger att det är ouppnåeligt, bara att det kan ta tid.
Och det kan ta tid att förändra sig vad gäller framgång med kvinnor. En tid som egentligen är helt individuell. Här vill jag ta upp ett koncept som jag kallar för ”rostighet”. Basically, ju längre en person har chodat, ju längre en kille har gått utan framgång med kvinnor och vant in sig i ett beteende av att vara en betahane, desto längre tid kommer det att ta honom att förändra sig. Det vore naivt och orealistiskt att tro att en kille som varit chode i 35 år av sitt liv och aldrig vågat ta för sig av något utan bara strävat efter att passa in i andras förväntningar kan förändras över en helg till att bli en rockstjärna. Sådan rostighet sätter sig inte bara i kroppen, utan också i rösten, och framför allt i huvudet. Därav kan vi aldrig säga precis hur lång tid det tar för en person att gå från att vara ”geek” to ”chic”.
Men jämför detta med att bli bra på att spela ett intrument. Hur lång tid tar det? Självklart olika beroende på hur begåvad man är, men alla skulle nog hålla med om att det tar flera år att bli bra. Flera år. Flera år för att bli bra på något så enkelt som att plinga på en gitarr. Ändå förväntar sig många blixtsnabba resultat vad gäller att förändra sin framgång med kvinnor, och ett beteende som de vant in under en livstid.
Därför är det viktigt att man är beredd att satsa sin energi och kraft på att förändra sig, om det är vad man verkligen vill. Många killar som läser detta forum är killar som är vana vid att gå in 100% för att lyckas med något, vare sig det är med studier, eller inom arbetslivet. Det gäller helt enkelt att ha samma ihärdighet när man pratar om interaktioner med tjejer.
Lite kort om min egen historia. Från att jag började gå ut regelbundet med målsättningen att förändra mig själv och min framgång med kvinnor tog det mig fem månader innan jag lyckades leda en interaktion hela vägen till sex. Fem månader av utgångar, tre-fyra gånger i veckan, dejter, telefonnummer, etc etc. Och när jag kom in i det hade jag ändå en viss erfarenhet, jag hade redan haft en viss kontakt med delar av detta community sedan innan, och hade precis kommit ur ett bra förhållande. Mig tog det fem månader. Jag vet flera killar som det tagit betydligt kortare tid. Men jag vet ännu fler som det tagit ett eller till och med två år innan de når framgång.
Varför kallar jag rostighet för rostighet? Jo, för att jag tror innerligt att dessa attraktiva beteenden är sådant som vi alla har inom oss, men att vi likt Plåtman i Trollkarlen från Oz under regniga perioder rostat igen. Denna rostighet går att få bort, den går bort med varje interaktion med en kvinna man har.
En bra målsättning som jag brukar rekommendera är att göra 1000 ”sets”, dvs 1000 interaktioner med tjejer för att verkligen komma igång. Tusen stycken. Hur lång tid tar det? Om man pratar med 10 tjejer på en kväll, och går ut 2 kvällar i veckan, då får man 10*2*52 = 1040. Så om man går ut två gånger i veckan tar det ett år, går man ut fyra gånger i veckan tar det ett halvår, och går man ut sex gånger i veckan är man klar på fyra månader. Och då är man igång. Tänk på gitarren, hur många timmar krävs det inte innan man är en bra gitarrspelare?
Å andra sidan krävs det inte att man är Slash innan man får framgång i sitt liv, det som behövs är egentligen att man plockar bort lite av rostigheten, så kommer framgångarna komma. Jag tror att alla bootcampdeltagare upplevt en förändring i sin vardag efter en bootcamp, vi har otaliga berättelser bland våra reviews om äventyr som händer i deras liv, spontana möten med kvinnor som bara slänger sig själva och sina nummer över dem, och så vidare. Vissa upplever enorm framgång på en gång, för vissa är det som om polletten trillar ner och allt börjar klicka med damerna. För andra återstår en del rostighet som måste tränas bort innan de verkliga framgångarna kommer.
Vad innebär då en bootcamp? Om vi nu säger att den inte är ett magiskt piller som magiskt löser alla ens problem och lagar ens relation med föräldrarna och allt sånt?
Jo, en bootcamp innebär en rivstart i denna utveckling. Under en bootcamp gör vi kanske de 50 första av dina interaktioner, med professionell och närmast individuellt coaching under hela processen. Dessutom innebär en bootcamp att du får lära dig de teoretiska grunderna och lär dig se mönstren i ditt liv som lett till att det blivit som det blivit. En bootcamp innebär att du får en kompass och en karta, att vi följer dig 50 steg framåt och därefter ger dig en rejäl knuff framåt så att du vet precis åt vilket håll du behöver jobba, utifrån dina förutsättningar. Det är svårt för mig att beskriva i ord värdet som man får av att ta en bootcamp, framför allt för att jag själv aldrig tagit en bootcamp. Men jag vet närmare ett hundratal killar precis som dig och mig som tagit en bootcamp och skrivit om upplevelsen i review-forumet, på gått och ont. Det är något jag rekommenderar för någon som funderar på en bootcamp. För att komma till review-forumet, klicka här.
För er andra, som inte nödvändigtvis funderar på, eller har möjlighet att ta en bootcamp kan jag bara ge er rådet: ge er själva ett löfte, ett långsiktigt löfte om hur mycket ni ska anstränga er för att nå dit ni vill nå. Ha 1000 interaktioner som riktlinje för att komma igång, och börja med att få det avklarat. Om ert liv inte förändrats när ni kommit så långt, hör av er till mig så ska jag personligen äta upp min egen hatt!
Tills dess, hang in there!
Konsekvens
Det här är en bloggpost som jag gått och sugit på ett tag… Efter Xtreemes post igår om förändring och hur man ser till att fullfölja sina mål så tycker jag att den passar extra bra.
Det handlar kort sagt om konsekvens och att skaffa sig positiva vanor.
Vi kan börja i det som Xtreeme pratade om angående att många som vill börja med något sätter alldeles för stora mål för sig själva. Om man till exempel vill komma i form så är det ett dåligt mål att tänka, ”jag ska ha rutor på magen, helst med en gång”. Det kommer bara att leda till att du projicerar negativa känslor på dig själv varje gång du upptäcker att du faktiskt inte nått ditt mål ännu eller att det fortfarande är långt kvar.
Sätt istället upp delmål, tänk i termer av vanor och se till att följa dem, KONSEKVENT.
Istället för att göra det misstaget så tänk att du ska äta lite mindre portioner och följ det, konsekvent. Börja sedan promenera en viss tid varje dag, konsekvent. Bygg på med att börja med lätt styrketräning tre gånger i veckan, konsekvent. Rinse and repeat. När du gjort något tillräckligt länge och konsekvent så att det har blivit en vana, så se till att vara glad och stolt över det och bygg sedan på med att skaffa dig ytterligare positiva vanor. Jag lovar att det med tiden kommer att leda till att du har nått ditt mål och mer, och att du dessutom har mått bra och kännt dig lyckad på vägen eftersom du klarat dina delmål och kan glädja dig åt varje liten seger.
Det här gäller utveckling inom alla områden, även med kvinnor. Det som ger resultaten är konsekvens, konsekvens och mer konsekvens. Min egen utveckling inom just området med kvinnor och attraktion skulle jag inte tillskriva någonting annat än konsekvens. Från det att jag lärde känna Nomaggiz, TheMan och sedermera de andra killarna som nu utgör C-R crew så har jag gått ut minst tre gånger i veckan, oftast mer än så. Det är detta som ger resultat, att konsekvent gå ut och sätta små delmål. Några exempel kan vara:
”Ikväll ska jag få minst tio tjejer att le.”
”Ikväll ska jag prata med minst tjugo främmande människor.”
”I helgen ska jag försöka closea alla tjejer jag pratar med.”
osv. osv.
Sen spelar det ingen roll om man inte alltid lyckas med delmålet. Givetvis vill man lyckas, men ge dig själv beröm och positiva känslor för att du KONSEKVENT har följt det du åtagit dig. Då har du börjat skapa en vana.
För att avsluta, om du vill bli en person som konstant förbättras, är positiv och har ett uppfyllande liv – bli en person som har vanan att skaffa sig positiva vanor. Börja smått och bygg uppåt, slutresultatet kommer att bli ENORMT!
Kram,
-Sanji
Att skapa förändring
Jag hörde ett intressant faktum idag, de flesta gym tjänar mest pengar efter nyår. Anledningen till varför är en kombination att sommaren är på väg och att det blir hög tid att ge sig själv nyårslöften.
But many people fail.
Jag har själv vart en av dem och har genom mitt yrke i CR fått träffa många av dem. Och jag pratar inte bara om gym utan allt. Alla förändringar till det bättre kräver stora krafter och allt för många ger upp alldeles för tidigt. Jag ställer frågan varför?
I min egna erfarenhet från när jag försökte komma underfund med hur jag själv fungerade och med att iakta andra har jag dragit några lärdomar.
1) En av Newtons lagar säger att allt kommer fortsätta som det är (med samma riktning och intensitet) tills det påverkas av en kraft.
- Så det första steget man kan misslyckas i är att inte anstränga sig till en förändring. All förändring i fart eller riktning kräver en kraft. Vare sig det är en båt, satelit eller en mental vana.
2) Allt har en bristningsgräns och om man överskrider den när man tillför en kraft så kommer det att brista.
- Så det andra steget många misslyckas med är att använda lagom mycket kraft, åt rätt sak, utan att ta i för mycket. Kör du en bil åt ett håll och behöver åka åt motsatta så måste man sänka farten och göra en U-sväng, att ta för mycket kraft rakt åt motsatt håll (typ köra in i en vägg) gör att bilen kolliderar och förstörs.
3) Man kan aldrig tycka om smärta och aldrig hata framsteg!
- Det tredje steget många misslyckas med är att dela upp ett stort mål i små delmål. Om du bara har ett stort mål som du siktar på så kommer du aldrig kunna njuta av framsteget förrän du nått det om 6 månader eller hur lång tid det nu än lär ta. Du kommer därför utsätta dig själv till massa smärta, utan att känna njutningen av framsteg, under en så lång tid att du kommer börja hata aktiviteten. Hjärnan är faktiskt så dum. Tänk med till exempel gym, om ditt mål är att ha en tvättbräda om 6 månader så kommer du känna dig misslyckad tills du har nått det, medan du sliter ut dig varje dag. Men om du delar upp det till mål som, att äta nyttigt två dagar i veckan, sen tre dagar och sen fyra dagar etc. och att träna fyra pass den här veckan och nästa vecka fem etc. så kommer din hjärna låta dig njuta av framsteg och du kommer känna mycket mera framsteg än smärta och du kommer länka upp det i din hjärna så att du älskar aktiviteten!
Efter att ha byggt upp denna hälsosamma relationen mellan smärta/framsteg så kommer du se dem som antagonister och det kommer att kännas som att du älskar smärtan (av att höja på vikten, gå fram till kvinnor eller vad det nu är för aktivitet) för att du länkar det till framsteg som du kan känna redan av själva smärtan.
Denna blogg handlar om att bli mer attraktiv men denna post handlar egentligen om förändring inom allt! Så för att sammanfatta stegen:
1) Take Action! Alla förändringar kräver en kraft. Det är en fysisk regel!
2) Se till att inte bränna ut dig själv, rikta kraften åt att vänja dig vid förändringar och att hela tiden ta ett litet steg närmre åt rätt håll. Längre fram kan kraften riktas mer intensivt åt det mål du vill ha.
3) Dela upp ditt mål i mindre, mer påtagliga mål. Mål för vecka efter vecka, mål för månad efter månad och mål för år efter år!
Med denna kunskapen och genom att lära dig förstå principerna bakom den kan du förändra i stort sett vilken aspekt som helst i ditt liv.
Love,
- Xtreeme
Mitt driv
Många gånger får jag frågan om vad det är som driver mig att gå ut hela tiden, vecka ut och vecka in, alltid samma visa: minst tre gånger i veckan, även veckor när jag har haft tentor, viktiga uppgifter, och andra stora projekt i mitt ”vanliga” liv.
Det som driver mig är viljan att bli bättre. Så enkelt är det. Även när jag nu nått en nivå som jag för två år sedan inte hade kunnat drömma om, och utan att skämmas kan ta betalt för att lära ut det jag gör, så finns det alltid utrymme för förbättring. Det är denna förbättring som driver mig, och den dagen jag inte längre ser en möjlig förbättring kommer vara samma dag som jag slutar att gå ut.
Den commitment jag gjorde till mig själv var att gå ut så mycket som möjligt. Den kom från början, och den har jag hållit fast vid i vått och torrt. Tre dagar i veckan är utgång det schemalagda, och mitt övriga liv får forma sig runt det. Finns det tillfällen utöver detta går jag ut då också. Är jag på semester går jag troligen ut alla kvällar. Det kan låta överdrivet eller töntigt, men skälet till att det blev så är helt enkelt att jag älskar det jag gör! Det är min hobby – inte så mycket konsten att ragga upp tjejer som det faktiskt är självutveckling! Tjejerna fungerar bara som en slags indikator för hur långt man kommit.
Men det räcker inte att gå ut, även om det är en stor del av det. När man är ute måste man fortsätta pusha sig själv. Jag vill inte stå stilla i baren och vänta. Jag vill inte gå hem för att jag är trött. Jag vill köra den där sista approachen, och gå till det där stället som ligger på vägen hem. Det går inte att säga emot faktumet att varje interaktion kommer att ge mig något. Även om det bara är 5 sekunder så är det bättre än ingenting. Varje kommentar, varje skämt, varje tecken på intresse, och varje avvisning är ännu en bricka i det palats jag försöker bygga.
Jag vill få ut så mycket av min tid som möjligt. Det som är roligt för mig är att känna att jag utvecklas. Således vill jag hela tiden vara i situationer där jag utvecklas. Många gånger har mina wings och vänner klagat på mig när jag velat gå från ett ställe för att gå någon annanstans där man kan snacka med tjejer. Och visst har de en poäng i att det är bättre att bara slappna av och njuta av stunden oavsett var man är. Men frustrationen är för mycket för mig att bära – frustrationen av att veta att jag i denna stund kunde göra något som utvecklar mig mer.
Läs detta med en nypa salt – förr eller senare måste man välja ett ställe att gå till och stanna där, inte bara snurra vidare i jakt på något ”bättre”. Finns det träningsmöjligheter där du är – stanna tills du är klar, det är en bra riktlinje.
Det är roligt att gå ut! Man vet aldrig vad som kommer hända och vem man kommer träffa. Kombinera rolighet med känslan av utveckling och den perfekta hobbyn är där. Det är ju också ett av skälen till att vi startade Charismatic Revolution – det finns inget roligare än att få betalt för att göra det man älskar. Jag säger idag nej till väldigt fina jobberbjudanden inom webbutveckling och programmering – erbjudanden som skulle betala mig långt mer än vad CR gör. Samma sak gäller för Superman och Sanji som också kunde arbetat i näringslivet just nu. Det handlar om att göra något man älskar att göra, och DET gör att det inte känns som en ”uppgift” att gå ut – det är ett nöje!
Min inställning till detta har varit densamma genom hela processen – även när det inte gick bra för mig. När jag började gå ut dröjde det fem månader innan jag hade sex med någon. Fem månader av utgångar, tre gånger i veckan, som vanligt. Ni kan tänka er att min frustration var stor – ändå kan jag säga att jag kom från ett betydligt bättre ställe i termer av ”inner game” än många killar här inne gör. Så det som tog mig fem månader kanske tar dig som läser ett år. Kanske två till och med. Eller så går det på en vecka och allt klaffar. Mina månader – den smärtsamma perioden då man närmar sig och närmar sig framgången, men ändå inte riktigt når ända fram – dessa månader drevs jag helt av att jag såg min egen utveckling och visste att framgången skulle komma. Jag var frustrerad – ack så frustrerad! Men jag visste hela tiden att om man håller ögonen på priset så kommer det komma! Och samtidigt som man håller ögonen på priset måste man också se på vägen och vart man är – framför allt var man har varit.
Många killar som ger sig in i detta känner samma frustration: när kommer resultaten? De är ute och ute och ute, och utvecklas som fan, bara att de når inte hela vägen fram. Det jag försöker uppmärksamma dem på är de små framstegen de gjort på vägen. Det är omöjligt att veta hur långt man har kvar om man tittar framåt – det ser så lätt ut, det känns som att man är så nära. Men det dyker hela tiden upp nya hinder, hinder som man inte visste fanns. Därav är min uppmaning till er: stirra er inte blinda på framgången som känns så nära. Ha tillförlit till att det kommer komma, och lägg energin på att studera vad ni lagt bakom er. För en dagbok, eller skriv rapporter på forumet. Det är extremt givande att läsa gamla texter man skrivit och se hur mycket man utvecklats sen dess. DÄR finns feedbacken.
När man vandrar på en väg som aldrig tar slut kan man aldrig se framåt och undra hur långt man har kvar. Man kan bara njuta av varje steg man tar och titta bakåt för att se hur långt man gått!
Hoppas detta ”made sense”!
//Nomaggiz
Vikten av att göra rätt
Youtube is the mother of all wisdom.
Or so they say…
Jag såg på ett klipp nyss som fick mig att börja tänka väldigt djupt. Grejen med människor är att de är så jävla trångsynta. De flesta människor bär runt på en själv-bild på hur de är som sträcker sig så långt som till att bestämma sig hur de får göra saker och ting.
T.ex. kan det vara hur de hanterar krograggning. Många människor, främst män, ser det som omöjligt att gå fram till okända kvinnor i en bar eller krog om de inte är fulla. ”Jag är inte sån person” får jag höra som svar ofta när jag ber dessa män gå fram nyktra.
Andra människor har fått för sig att de inte kan kan vara roliga, pratglada eller självsäkra ”Jag är inte den sortens”.
Det värsta är väl när man ser personer som gör saker på helt fel sätt men vägrar ändra på sig för att det är ”vem dem är”. Exempel på detta kan vara att man lutar sig in när man pratar med kvinnor för att ”jag är en person som respekterar vad andra säger” (inte för att C-R lär ut att kvinnor är värdelösa på att hålla vettiga konversationer men när man träffar okända människor så är det bättre att inte lyssna på dem om man måste luta sig in och tränga sig på deras personliga utrymme och framstå som en chode utan vänta med de vettiga konversationerna senare).
Anledningen till att de inte slutar är för att erkänna att man har gjort fel skulle innebära att man suger som person (för att man har länkat att man gör sakerna man gör pga ”[man] är sån som person”) och det är ett stort ”no, no” för de flesta och måste undvikas till all kostnad!
Istället tänker de att de kan kompensera sina fel genom att bara kämpa hårdare och hårdare tills barriären spricker och de fyllt på ”kärleksmätaren” (eller vad det nu är de vill lyckas med) så mycket att inget annat spelar någon roll.
Jag får t.ex. höra väldigt mycket av folk att de inte vill ändra på sina soffpotatis-tv tittandes-tråkmåns liv för att de istället tänker ”har jag bara tillräckligt mycket game-skills så kommer jag kunna ha kvinnor ändå”.
Fast det funkar inte så. Det bara gör inte det. Och istället för att förklara varför med ord så ska jag länka till (24 bildrutor per sekund vilket ger 2 min och 47sek film 4008 bilder. Och en bild säger mer än tusen ord så yeah… ungefär fyra miljoner ord) det klippet jag såg som perfekt illustrerar varför man inte kan tänka så här utan -
- Faktiskt MÅSTE göra rätt!
Länk till filmen: http://www.youtube.com/v/9l-YYqjhVi4&
(sen så är filmen i sig väldigt cool och har ett liknande budskap fast annan inriktning som är väldigt starkt)
Mitt största råd är, precis det som Sanji säger i vår senaste intervju, att sluta tänka att ens beteende på något sätt är länkat till en som person. Du väljer ditt beteende. Du väljer hur du ska vara. Har du vart en looser hela ditt liv så måste det inte fortsätta vara så.Vikten av att göra rätt ligger i att du kan uppnå så otroligt mycket med bara lite kraft om du gör rätt. Jag har en kompis som kämpar i livet mer än någon jag någonsin träffat. Han har tre jobb för att tjäna pengar till att kunna träna och åka till England och andra länder för att provträna för stora lag. (fotboll)Han tränar på elitnivå (ca 13-14 pass i veckan) och är skit grym! Men han har väldigt dåliga vanor som drar ner honom. Han, bland annat;1) Dricker för mycket vilket alltid ger honom onödiga skador och sabbar hans träning2) Han sköter inte sina jobb vilket annars skulle ha gjort att han kunde ha ett istället för tre och genererat mer pengar än alla tre med mindre tid.
Och dessa saker förstör all den möda han lägger ner för att lyckas.
So don’t be like him. Gör av med dåliga vanor och beteenden och för guds skull, när ni gör något tusen gånger och det inte fungerar så TESTA NÅGOT NYTT!
Mvh
- Xtreeme
Dedikation
Dedikation är för mig att ha förmågan att stå på sig trots motstånd svårighetsgrad eller hinder.
För många är det en helt ny värld som öppnas när de upptäcker sin egen förmåga att attrahera andra.
Det är verkligen är ny väg att vandra, med nya möjligheter men även en mängd utmaningar. Det är en förvandling som börjar med ett steg i sänder. Många vill ha ett magisk piller till att bli supermän över natt. Sanningen är att detta är som mycket annat i livet och kräver lika mycket dedikation för kunna bemästra det.
Jag kan dela med mig av min resa, Jag har i dagsläget många val när det gäller kvinnor. Det har inte alltid varit så ska ni veta. Min resa har varit lång och mödosam. Jag har haft kvällar då jag haft lust att sluta med allt och gå tillbaks till mitt tidigare liv. Jag ansåg mig inte vara inte tillräcklig bra, jag försökte och försökte men inget hände. Jag hamnade oftast i kompisfacket när jag så gärna velat så mycket mer.
Många kvällar trodde jag att det var fel på mig, att det berodde på något i mitt utseende eller något jag sagt. Jag har varit gråtfärdig många gånger. Någonting var det som spökade men jag kunde inte sätta fingret på vad det var.
Det jag aldrig slutade göra var dock att gå ut. Jag la ner böckerna och taktikerna och men jag slutade aldrig att gå ut och det gör jag fortfarande. Tre gånger i veckan är jag ute och interagerar med alla möjliga sorters människor. Detta har varit min absolut bästa skola. 20 sets övergick till 100 och sedan tusentals. För var gång jag träffar en ny tjej så lär jag mig något om mig själv och massor i hur tjejer tänker. Med tiden så lärde jag mig att se vad som skulle ske innan själva händelsen i sig.
PÅ frågan vad är mitt mindset? Är svaret att jag älskar livet och allt vad den innehåller. Jag vet att nya interaktioner leder till nya äventyr. Vare sig de är negativa eller positiva, något händer och för var gång så växer jag som människa. Livet för mig är möten med människor och i princip allt som ger mig glädje börjar med möten med andra människor.
Jag slutade fokusera på vad en kväll kunde ge mig och valde istället att ge till andra för var kväll jag var ute. Det innebär att jag började prata med människor som jag normalt inte pratade med. Att jag såg alla tjejer som attraktiva, alla killar som potentiella vänner och behandlade alla därefter. Det är en sak att förstå vad innebörden av ge värde är men en hel annan att praktisera dagligen. Jag började praktisera att vara allas bästa wing, och då menar jag alla. Detta öppna en hel ny dimension i mitt GAME.
Helt plötsligt var jag den som blev öppnad, människor, både killar och tjejer började te sig till mig på en helt annan nivå än tidigare och allt blev genast mycket roligare. Nästa steg var rollen som instruktör, det är en sak att kunna hantera sig själv, men en helt annan att instruera.
Att ha förmågan att instruera andra är en enorm givande känsla. samtidigt som det är oerhört svårt och krävande. Tänk er att din uppgift är att se till att alla lyckas, vare sig det eleverna bakgrund, om de är unga, äldre osv. Din uppgift är att de ska lyckas!
Du ska dessutom kunna praktisk visa vad du går får, många måste se för att tro! Det finns inget utrymme för felmarginal. En elev pekar ut en tjej “and off you go” Du måste lyckas “one shot one kill” På det så ska du hjälpa andra att få kontroll över sina tankar som gärna spökar när det är dags att gå fram till tjejer.
Åter igen alla dessa möten med elever och alla sköna och varma samtal gör att jag håller min dedikation vid liv.
En annan del som enormt viktigt är mina wing män och kvinnor. Det är enorm inspirerande att se deras individuella livsresor. Gud vet att jag wingas av några av de mest kompetenta inom detta område. Sanji kan engagera större grupper utan minsta problem lägger vi till Nomaggiz så har de hållt igång som mest runt 30 pers vid något tillfälle. Det spelar ingen roll om det är en hel flock med slitzmodeller, kända från tv, strippan eller den kvinnliga polisbefälet mitt bland Picket Styrkan, dessa grabbar Got GAME.
Theman är en historia i sig han får hela restauranger att sjunga kör. När Theman pratar om sin cyckel står blixten stilla! its awesome! Våra elever älskar honom för hans varma men bestämda sätt att vara. I en mörk gränd är han grym att ha, inte endast för att han är tuff men snarare för hans kreativa sätt att lätta upp stämningen och få mig till tårar av skratt. Sedan har vi Xtreeme. Jag blir mer och mer övertygad att Xtreeme är en rymdvarelse från en helt annan planet, det han gör är så facinerande att vi andra bara gapar av häpnad så fort han sätter igång. Han är ett mysterium inlindad i en gåta. The Great Xtreeme kallas han för. Det är ett passande namn på en kille som verkligen förtjänar sina fjärdrar allt han gör är antigen grymt eller katastrof det finns ingen mellanläge han är helt enkelt Xtreeme. Alla våra samtal och äventyr håller min dedikation vid liv.
Sedan har jag min son som är snart 7 år. Han är navet till all min dedikation. Vad för slags pappa vill jag vara. Vad kan jag ge han av värde. Yes! Jag kan lära honom allt om attraktion så han slipper undra som jag gjorde när jag var tonårig. Vi brukar skoja om att Xtreeme lärde sig detta ung. Vänta tills grabben min fyllt 15 år. Han öppnar sets redan nu!!??
Förhoppningsvis så lär han sig om att interagera med kvinnor tidigt, på ett sund sätt utan att sätta dem på piedestaler men samtidig behandla dem väl. Framför allt att lära sig respektera sig själv och sina beslut utifrån sin egen kreativitet än vad andra tycker och tänker. Han ska dessutom inte oroa sig för sin Far när han blir äldre därför jag kommer att vara ”the pimp från hell” på långvården.
Alla dessa personer som jag äran att kalla mina vänner är en stor del av min dedikation och love för the GAME. Att se vad de gör ger mig en inre frid att allt går att genomföra bara man vill. Det viktigast är dock att bli sams med tanken på att det är en lång väg att vandra. Den kan vara krokig med tuffa uppförsbackar och en mängd hinder på vägen. Du kommer runt allt genom att utsätta dig för möten med människor, de kommer att guida dig och du kommer hitta hem förr eller senare och du kommer förstärka din dedikation längs med vägen.
Stå på dig, din dedikation kommer att ge utdelning. Livet belönar dedikation och mod med självsäkerhet. Jag brukar tänka på vad vill jag säga till mig själv den dag då min tid är kommen. Vill jag ligga där ångerfull över allt jag kunde ha gjort, men fegade ur för att jag inte kunde ta social press eller för inga andra gjorde de saker jag ville göra.
Eller vill jag viska “Its been good” strax innan jag lugnt somnar in.
Det är ditt liv och dina val.


