När man frågar en tjej hur man INTE skall vara, vad är de mest negativa sakerna, får man oftast svar i stil med:

* Var inte för på
* Var inte skum/creepy

Och det är ungefär allt de har att säga. Det gav oss inte alltför mycket. Den första punkten kan vi väl iofs stryka, sök efter Sanjis post ”Att inte vara needy”, så har vi det löst. Men hur på ska man egentligen vara då? Hur kan man gå hem med någon första eller andra gången man ses om man inte är på? Vi brukar säga att konceptet med att ta initiativ, att leda, också är attraktivt. Hur går dessa två ihop i praktiken, och vari ligger egentligen skillnaden mellan att vara för på, mot att vara en stark man som tar för sig?

Låt oss ta två exempel:

Pelle är ute, han träffar en tjej som han börjar prata med. Pelle har inte träffat några trevliga tjejer på ett bra tag och känner verkligen att han behöver få sig något. Dessutom är tjejen han träffat väldigt trevlig. Han bestämmer sig för att han vill ha henne, och gå hem med henne ikväll. Så Pelle börjar föra det vidare, han tar mer på henne, frågar lite saker om henne, för han har läst att man ska visa intresse för tjejen också. Ganska snart försöker han kyssa henne, men det går inte. Så han fortsätter att visa hur intresserad han är, han behöver ha den här tjejen, nu helst! Han fortsätter ett tag, frågar fler frågor och tittar henne djupt i ögonen. Sen går tjejen på toa för att aldrig mer komma tillbaka.

Vad gick fel? Vad hände egentligen?

Johan är också ute och träffar några tjejer som han börjar prata med, de är också ganska trevliga. Han tycker om en av dem speciellt, och bestämmer sig för att de ska ha en sjukt rolig kväll ihop. Han bjuder på sig själv, visar genuint intresse för henne, och börjar även han ta saker till en ny nivå, ta mer på henne och snart försöker han kyssa henne. Men det går inte heller. Johan rycker på axlarna och berättar en historia om en kul grej som hände förra veckan istället. Han fortsätter vara trevlig och avslappnad och ger hela gänget en riktigt rolig kväll.

De går sedan vidare till nästa ställe ihop.

Vari låg den stora skillnaden här? Deras beteenden var inte speciellt olika men resultaten var det definitivt. Främst två faktorer gör i min mening skillnaden mellan att vara för på och att bara ta mycket initiativ.

Värde och mindset. Vad gjorde Pelle, han ville ha någonting ifrån tjejen, sex, närmare bestämt. Han ville ha hennes uppmärksamhet och uppskattning. Han ville ta värde. Johan å andra sidan bestämde sig för att han skulle dela med sig av sin grymma kväll och låta henne och hennes vänner ta del av den. Han uppskattaes hennes uppmärksamhet, men krävde den inte. Han gav värde.

Varför är då dessa tankesätt och teorier viktiga? Att ta initiativet, att våga leda och föra relationen/situiationen framåt är väldigt kraftfullt. Det är därför ”caveman” fungerar. Jag har en god vän som introducerades till communityt för kanske 3 månader sedan efter 2½ års förhållande. Han hade redan stor social kompetens och gott självförtroende, han var en värdegivare, men hade inte tidigare haft några större framgångar med tjejer. Vad som gjorde skillnaden var att han vågade ta initiativ, nu hånglar vi, nu ska vi ses, nu följer du med hem till mig. Nu får han ligga långt mer än socialstyrelsen rekommenderar.

Så ut och ta för er pojkar, men kom ifrån rätt mentalitet icon wink Att ta initiativ