Moralisk Autonomi – Part II

Detta är del två och även den avslutande delen av en artikelserie som handlar om moralisk autonomi. För att läsa del ett trycker du HÄR.

Som jag skrev i del ett är livsåskådning/trossystem ett återkommande tema i själv-hjälpsindustrin. Skillnaden är att de försöker tackla det med hobby-psykologiska metoder i form av affirmationer som går ut på att du ska ställa dig framför spegeln och upprepa hur snygg eller stark eller självsäker du är.

Vad dessa metoder försöker åstadkomma är att du ska ”lura” dig på ytliga övertygelser som varken stämmer eller går ihop med dina värderingar. Vissa lyckas till resultatet att de får inkonsekventa åsikter (även kallat dubbelmoral) eftersom de tycker på ett visst sätt om sig själva som inte stämmer överens med resten av deras värderingar. Men för de allra flesta människor fungerar det inte eftersom deras hjärna vägrar att acceptera inkonsekvens. De kan helt enkelt inte tycka att de är smala när de vet att om någon annan hade sett ut som de själva gör så hade de tyckt att den personen var tjock.

Löftet som själv-hjälpsindustrin ger är att om du lyckas lura din hjärna så kommer du plötsligt att bete dig som en smal person och äta som en sådan och träna som en sådan tills dess att det inte längre är dubbelmoral utan faktiskt blir till sanning (eftersom du har blivit smal).

Mina frågor är: behöver man verkligen begå moraliskt bedrägeri (”fake it til’ you make it”) för att lyckas uppnå något önskvärt? Och kanske ännu viktigare; till vilket pris gör man det?

Idag (och antagligen sedan länge tillbaks) ser de flesta människor på filosofi som mental onani om huruvida ett träd faktiskt faller i en skog om ingen varken ser eller hör det. Man har låtit de platonska spekulationerna ta över syftet med filosofi när dess egentliga syfte är att leda människan igenom livet med värdighet och inre styrka. När Platon beskrev hur Sokrates dömdes till döden och vägrade skjuta upp på att dricka ur giftbägaren med citatet att det vore ”att förlöjliga mig mot mig själv” så mötte vår tids första moderna filosof döden med moralisk autonomi. Redan där borde filosofins syfte ha cementerats, men det gjorde den inte.

filosofi 300x168 Moralisk Autonomi   Part II

Och där filosofin har misslyckats med att nå ut för att fylla de allra flesta människors behov av vägledning har istället religion och själv-hjälpsindustrin fått fri mark att lära ut sina eklektiska metoder – och dessutom tjänat enorma summor pengar på det!

Så hur kan filosofi hjälpa dig? Och ännu viktigare, hur kan filosofi hjälpa dig bli bättre med kvinnor?

Inom Pick Up talas det mycket om att ha ett starkt frame och att kunna handskas med shit-test på ett autentiskt sätt och att vara i ”kontakt” med sin inre kärna. Allt det här är luddiga försök till att beskriva moralisk autonomi.

Och äkta moralisk autonomi når man genom systematiskt ifrågasättande och argumentation för ens egna principer och – ännu viktigare – att förstå dess hierarki.

För att exemplifiera detta tänker jag tackla många mäns övertygelse att kvinnor inte gillar sex. För att kunna göra det behöver jag inte argumentera varken för eller emot utan istället fråga mig varför vi män tror det.

Då inser vi att denna övertygelse härstammar från åsikten att en människa behöver ligga runt om hon faktiskt gillar sex. Denna åsikt härstammar i sin tur från att människor generellt kretsar kring det de tycker om. Aha, där har vi då en metafysisk åsikt om människans natur och först här kan vi börja argumentera för eller emot.

Stämmer det verkligen att människor alltid kretsar kring det de tycker om? Har det alltid varit så? Finns det situationer eller omständigheter då det inte stämmer? Kan sex vara en sådan omständighet? Här kan vi börja undersöka människans natur ur det biologiska perspektivet att vi som biologiska varelser är anpassade till att föröka oss och därför att tycka om sex. Samtidigt kan vi undersöka kvinnans roll i samhället och i historien samt se på de risker och omständigheter som sex har betytt (och idag till viss del fortfarande betyder) och inse att det inte alltid varit (och, återigen, fortfarande inte helt är) tryggt för henne att vara allt för öppet sexuell.

Utifrån detta metafysiska begrundande kan vi dra slutsatsen att tjejer tenderar att vara sexuellt ambivalenta men att det inte alls säger något om deras sexuella inställning. Hur mycket en kvinna tycker eller inte tycker om sex kan vi i förväg inte veta, men som biologisk varelse kan vi åtminstone anta att hon högst troligen tycker om det. Det i sin tur leder till slutsatsen att det är vettigast att förhålla sig till kvinnor som sexuella varelser.

Jämför det här sättet att tackla sina övertygelser på med det själv-hjälpsindustriella sättet. Båda leder till samma slutsats (tjejer är sexuella varelser) där skillnaden är att ena sättet bygger på en hållbar argumentation som samtidigt lämnar utrymme för undantag medan det andra bara blir ett ”ogenomtänkt slagord”.

Och det är just precis den skillnaden som avgör om du skapar dig en moralisk autonomi eller inte, vilket avgör ditt självförtroende.

Vad vill jag ha sagt?
Börja läs filosofi!

Mvh
- Alexander.

Moralisk Autonomi – PART I

Hittills har jag lärt dig grundläggande om hur du värmer upp inför att gå fram till tjejer för att ragga, hur du sen gör det och vad du pratar om. Jag tänker fortsätta med den stilen längre fram, men inte nu. Idag tänker jag istället prata om moral.

En av dem mest attraktiva egenskaperna en människa kan ha är moralisk autonomi, vilket betyder en oberoende/självständig moral. I denna del tänker jag beskriva varför det är så för att i nästa del ge en inblick i hur man uppnår det.

Vad innebär att vara en attraktiv man? Det har besvarats tusen gånger av lika många människor och kan summeras med följande två ord: självförtroende och målmedvetenhet.

katt 87063978 Moralisk Autonomi   PART I

Om du är inläst i den här typen av litteratur så vill du kanske argumentera att listan är längre än så. Du kanske vill att saker som att vara vald av kvinnor, att ha ett liv, humor och en ”stark frame” ska finnas med. Om du tänker efter så lär du finna att de är resultaten av att ha självförtroende och att vara målmedveten.

Så, vad har det med moral att göra? Allt. Det är den praktiska delen av filosofi. Och alla har en filosofi, eller en så kallad livsåskådning (vilket egentligen är samma sak) och den påverkar dig enormt. Jag vill att du begrundar följande citat:

”Vad är det som integrerar [dina principer]? Filosofi. Ett filosofiskt system är en integrerad syn på verkligheten. Som människa har du inget val inför det faktum att du behöver en filosofi. Det enda val du har är huruvida du definierar din filosofi genom en medveten, förnuftig, disciplinerad tankeprocess och samvetsgranna logiska överväganden – eller tillåter ditt undermedvetna ackumulera en skräphög. En skräphög av grundlösa slutsatser, bedrägliga generaliseringar, odefinierade motsägelser, ogenomtänkta slagord, oidentifierade önskningar, tvivel och ängslan, hoprafsad av en slump [...] och sammansmält till blytungt tvivel på dig själv.

- Ayn Rand

Vad säger detta citat? Att din livsåskådning eller, som det inom själv-hjälpsindustrin kallas, trossystem styr över hur du tolkar och bedömer allt du upplever (din värld, ditt liv, människorna i den och händelserna som sker), vilket i sin tur bestämmer din inställning inför det.

Självförtroende är egentligen inget annat än positiva övertygelser om sin egna kapacitet. Och detta kan man aldrig nå utan övertygelser om vad som är rätt och fel, samt hur man bör agera och vad man bör göra för att uppnå det rätta och undvika det felaktiga. Och det är exakt vad etik och moral handlar om.

Jag vill upprepa följande, alla har en filosofi. Skillnaden – och valet man som människa har – är huruvida den filosofin är konsekvent, korrekt och konstruktiv eller inte. Det är den skillnaden som avgör ditt självförtroende.

Mvh
- Alexander